Lantbruk
Dataloggning och mätning inom lantbruk
Det pågår en hel del forskning där man mäter temperaturer under mark. Man söker de bästa förutsättningarna för grödor. Andra användningsområden för temperaturmätning är kartläggning av klimatpåverkan i vegetation, skogslandskap, fjällandskap och glaciärer.
PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV
Temperaturen inverkar på samtliga processer hos växter: fotosyntes, andning, upptagning av vatten och näring, bildandet av blomanlag, frösättning mm. För att kunna ge växterna bra växtförutsättningar är det viktigt att ha dokumenterat temperaturens variationer. Ibland är även andra parametrar värdefulla som t.ex. relativ luftfuktighet (RF), pH och ljus.
Enligt djurskyddsförordningen ska djurstallar ha ett klimat som passar just det djurslaget. För att veta om kraven uppfylls utförs mätningar.
Mäta och övervaka är viktigt inom följande områden:
- Klimatförändringarnas påverkan.
- I djurhållning för att hålla goda förhållanden och undvika sjukdomar och förluster.
- Lagring/torkning av spannmål, sockerbetor och djurfoder.
- Inom skogsnäringen.
- För jord och lufttemperatur och för larm vid frostrisk.
- Optimera växtförutsättningarna för olika grödor.
- I djurtransporter för att undvika att djuren utsätts för stress.
- Studier under mark.
- Optimera förbränningen i komposter.
- I vattendrag.
- Övervaka och hitta mikroklimat som en del av karteringsarbeten.
- Inom forskningen.
Forskning & Mätning under mark
Forskning kring vegetation, grödor och dess växtförhållanden är en vanlig applikation för Intabs loggers. Givare grävs ofta ner för att få kunskap om marktemperaturen. Mätvärdena följs sedan under hela året eller växtsäsongen. Det är vanligt att jämföra temperaturer på olika markdjup och geografiskt olika områden.
Skogsbruk
Det pågår flera studier om vår klimatpåverkan på skogen. Skogsstyrelsen skriver ”Det troliga är att klimatförändringarna innebär en ökad genomsnittlig tillväxt i skogen samtidigt som skaderiskerna ökar. Skador kommer att slå hårt, oftare än idag.” Inom skogsnäringen mäts temperaturer under mark för att kontrollera klimatpåverkan, frostskador, issmältning eller se hur länge tjälen sitter i. Man vill ofta se förändringarna över flera års tid och på geografiskt olika platser för att kunna dra långtgående slutsatser.
Växthus: Om grödor, temperatur & luftfuktighet:
I vårt kalla klimat är det värdefullt att kunna förlänga odlingssäsongen. Detta åstadkoms i växthus. Här i norr krävs det då under vintermånaderna tillskott av ljus och värme.
Klimatet i växthusen kan optimeras genom att mäta, registrera och reglera temperatur och luftfuktighet. Växter har olika krav på temperatur under tillväxt och utveckling. De flesta växter bildar blomanlag bäst i låg temperatur medan tillväxt och utveckling av blommor och frukt sker bäst vid högre temperaturer.
På våren är utomhusluften ofta torr och dagarna blir längre. När torr luft tränger in i växthuset och värms upp minskar luftfuktigheten. Vid lägre luftfuktighet än 50% försvåras tillväxten hos många växter. På hösten är ofta luften fuktig vilket ger motsatt effekt. Mycket hög luftfuktighet 90% RF leder till problem som t.ex. dålig pollenspridning. Förhållandena blir också gynnsamma för mögelsvampar. Sprickor i skalet hos frukter som tomat, gurka och melon uppstår lätt om luftfuktigheten blir så hög att den når daggpunkten.
För att kunna optimera klimatet i växthusen behöver man mäta och kartlägga hur nivåerna verkligen är. Genom att mäta med en logger kan man åtgärda och förändra. Därmed fås bra underlag både för att vidta energibesparingar och optimera miljön för växterna.
Lagring
Har ni problem med vinterförvaringen av spannmål, sockerbetor eller djurfoder? Snabba temperaturväxlingar kan åstadkomma fuktbildning som i värsta fall kan förstöra delar av skörden. Med Intabs loggers har man kontroll både på temperatur och luftfuktighetsnivåerna.
Miljön i djurstallar
Jordbruksverket har utformat flera regler om luftfuktigheten och temperaturen i djurstallar. Man skriver ”I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen.” I värmeisolerade stall får t.ex. luftfuktigheten under vintern inte överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen understiger 10°C. Hög luftfuktighet i värmeisolerade djurstall kan innebära för dålig ventilation i stallet. Det är inte ovanligt att ventilationsflödet sänks vintertid för att den önskade stalltemperaturen ska kunna bibehållas. Sådana stallar kan därför behöva förses med tillskottsvärme för att både stalltemperatur och ventilation skall vara bra.
I oisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter. Sätter man igen till- och frånluftsöppningar i oisolerade stallar i temperaturhöjande syfte, är risken stor att luftfuktigheten i stallet blir för hög.
Djurtransporter
Under djurtransporter från stall till slakteri utsätts djuren för stress. ”Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i lastbilen är en nyckelfaktor som kan förstärka effekten av andra stressmoment. Värmestress innebär att djuren får svårare att avge sin värme. Även luftfuktigheten har betydelse.” Genom att mäta under transporten får man enkelt besked om den verkliga temperaturen och luftfuktighet som djuren utsatts för.
